Kolla in: Ångpunkslok!

Det kommer att hända så många intressanta och spännande saker i den närmsta framtiden (om vi pratar de närmsta åren alltså, och det tycker jag att vi kan göra) och jag vill ta chansen att peka på dem, ifall det är något ni missat så vore det ju synd om jag inte sa något i tid, eller hur? En av alla dessa förtjusande företeelser är Steampunkfestival  i Gävle, som går av stapeln den 27-29 juni 2014. Förutom att det är coolt i sig så har de dessutom fått lov att modda ett lok. Ett äkta ånglok! Fatta så häftigt det är! Det ska gå att köra, det är från 1907 och arbetet görs tillsammans med Järnvägsmusei vänner.

Den vinnande inspirationsskissen för loket av Mandy Martin.

Den vinnande inspirationsskissen för loket av Mandy Martin.

Men, det här är ett projekt som drivs av entusiaster och det kommer att kosta pengar och det är där alla vi andra kommer in. För att göra det till ett helt fantastiskt lok behöver de pengar och här kommer Funded By Me in. Var med och sponsra en fungerande ångpunksmaskin genom ett bidrag där, och läs allt om hur projektet fortskrider på Steampunkfestivalens hemsida. Arbetet kommer att dra igång i augusti redan, så var med du också!

Steampunk

Jag är rätt såld på steampunk. Det torde inte vara en överraskning för särskilt många av mina läsare, men om man vill se några av mina lovsånger så finns det ett inlägg på Nittonde stolen och under etiketten ‘steampunk‘ på SF-bokhandelns blogg finns ett gäng andra. Jag var på ett steampunklajv i Göteborg förra året och har läst allt jag kunnat lägga händerna på (och hunnit med ska sägas, en liten läshög har bildats därhemma). Jag har alltid gillat saker som idag skulle hamna under steampunk: Jules Verne, urverk (ville bli urmakare en gång i tiden), luftskepp, 1800-talsestetik (men betackar mig för de mer osmakliga delarna av kulturen då), upptäcktsresande, kartografi, romantiken, piraterna osv. Jag tror inte jag har varit medveten om det som subgenre förrän 2007, men det känns som om det spelar mindre roll – steampunk är vansinnigt varierat, finns i kläder, film, litteratur och musik. Det ska rätt mycket till för att det ska ta slut.

Foto: Rania Rönntoft

När jag gav mig på NaNoWriMo 2008 ville jag ha något som var så långt ifrån Udda verklighet jag kunde komma och skrev en ytterst opassande historia i ett steampunk-Malmö, kallade det hela för Den tickande staden och hade alldeles för roligt. Jag hade lite glömt att det kunde vara så kul att skriva (redigerande gör gärna det med mig, jag blir övertygad om att jag bara kan göra fel, för det är ju det enda jag gör då – rättar fel), men det gav mersmak. Så 2009 gav jag mig på att skriva en julkalender som en prolog till Den tickande staden. Den publicerades på nätet, fick ursnygga illustrationer av min vän Tomas Lif och vänner, bekanta och vilt främmande läste den. I mars 2010 tog jag ner den, med tanke att snygga till texten och kanske göra något av mitt underhållningsprojekt, en bok kanske. Sen blev jag utgiven och tiden tog slut.
Åka (från fanzinet Landet Annien) driver en blogg om steampunk i Sverige och efterlyste länkar, bilder, evenemang – allt som hade med steampunk att göra och som skedde i Sverige. Om man skickade in så kunde man vinna ett väldigt fint halsband med en skrivmaskinstangent på.
Jag skickade länken till den där kalendern och passade också på att skryta om den vansinnigt snygga steampunkmoddade cykel jag fick i födelsedagspresent förra året. Och jag vann!Så nu ligger kalendern uppe och hon har sagt att hon ska visa upp cykeln på sin blogg också. Åka har dessutom skrivit en väldigt uttömmande och ingående presentation av steampunk som jag tycker är väl värd att läsa, om man så bara har ett minimalt intresse av genren.

Kyssen av Tomas Lif