Författarglamour

I veckan har jag varit i Lund och pratat författarskap tre gånger, på tre olika punkter för Litteralund, och som en av de inbjudna var jag också gäst på ett mingel på torsdagskvällen. Det är en av de där tillställningarna som jag hade fantasier om innan jag började skriva, där författare står och småpratar med varandra, nonchalant lutade mot pelarbord med glas och tallrikar balanserade i händerna. Jag föreställde mig att konversationen skulle vara lysande och att det vore makalöst att få vara en del av det.

Sedan jag debuterade (och strax innan dessutom) har jag blivit bjuden på ett gäng av de här tillställningarna och det har verkligen varit som jag föreställt mig, med det lilla undantaget att det inte rört sig om just mitt skikt av författande. Det har varit sprudlande konversationer (är jag övertygad om) som handlat om tysk samtidsprosa, den franska romanens skillnader mot den svenska, om Augustpriset och om händelser som jag inte har någon referens till alls. Om svenska, stora namn som jag inte läst, eller i vart fall inte läst det verk som diskuterades. Med andra ord: det har varit roligt, men jag har alltid känt att mina referenser har fallit lite utanför ramarna. Det är inte alla som är bekväma med liknelser med Tolkien, Star Wars eller Harry Potter – varken dramaturgiskt, citatvänligt eller upplevelsemässigt.

Nå, denna vecka har varit helt annorlunda. LitteraLund hade fantasy som fokus och hedersgästen från USA, Josephine Angelini, var fantasyförfattare – liksom Maria Turtschaninoff, Niklas Krog, Elin Fahlstedt och jag. Så när vi stod och hängde vid ett bord tillsammans med Stefan Ingstrand (moderator extraordinär), Therese Granwald (handledare och skrivlärare extraordinär) och Lisa Sjöblom (illustratör extraordinär) rörde sig all konversation i cirklar jag kände mig hemma i. Det var helt lysande! Det var faktiskt precis vad jag trodde att alla de här tillställningarna skulle vara. Jag kände mig lyckligt lottad att få diskutera bokbranschen i Finland kontra Sverige med Maria och inte behöva göra skillnad för genre, eller prata om tolkningar av underjorden med Elin och när alla pratade om Ursula Le Guin så behövde vi inte referera böckerna för någon.

Jag hade dessutom väldigt roligt på alla föredragen och blev nästan gråtmild av den fina och engagerade publiken. Vilken vecka!

(EDIT: Röster om festivalen går att hitta lite varstans bland annat på en skolbiblioteksblogg och hos Pricken )

Den är inte över än heller. Idag bär det av till Jenny Milewskis släppfest och presenten är inslagen efter Skalpelldansens tema.

Men sen är det raka vägen marsch tillbaka till redigeringsarbetet. Det jagar mig. Jag känner det dra som ett svart hål. Då är det skönt att kunna hänga här, på the event horizon, ett tag och njuta av det som alla andra tror att författare ägnar sig åt jämt.

Hoppas ni alla har en fin helg!

Annons

Färdigfirad debutant

Idag vaknade jag mör men lycklig. Det här med att fira tre dagar i sträck är väl bra och så, men attans vad trött man blir!

Dag tre på min underbara debut (jag tänker hålla mig till den uppfattningen tills någon tar mig ur den) innebar en släppfest för de närmaste och jag kastade mig in i förberedelserna när jag kom tillbaka från Göteborg.

Folk kom, folk åt och drack, folk köpte böcker och jag signerade och pratade och gottade mig åt upplevelsen. Och även om jag vaknade idag med en vag känsla av att jag sagt olämpliga saker de minuter jag hade mikrofonen i hand så var det ändå en bra dag. En underbar dag faktiskt. (Mer om den på Debutantbloggen). Jag kommer troligen att glädjas åt blommorna, foton och plötsliga minnesbilder ett tag till.

Och i samma ögonblick som jag tänker ‘nu ska jag bara släpa mig till jobbet också’ så ser jag ut i vardagsrummet, där vartenda ämbar vi haft som kan extraknäcka som vas har blivit fyllda. Det är ett hav av blommor och en skog av champagneflaskor därute! Jag har bubbel av olika sorter så det räcker resten av året! Ja, det är helt enkelt svårt att inte vara munter som tusan just idag!

En bråkdel av ett hav av blommor