The wonder of Wonderbook

Det är den tiden på året, och den tiden i den kreativa processen, att jag börjar leta efter inspirationslitteratur. Nanowrimo är runt hörnet och jag är mitt uppe i ett projekt som behöver en spark i ändalykten för att rulla över den tunga mitten. Och då, precis när jag behöver den som bäst, kommer Wonerbook i brevlådan. Den är skriven av Jeff VanderMeer, en hedersknyffel och vurmare för det fantastiska om jag någonsin mött en, och fylld av texter av andra stora namn inom fantastiken (Chuck Wendig säger sitt här).

Det är en underbar bok för skrivande personer! Och det som är underbarast av allt – den tar fantastik på fullaste allvar. Det är inte så att man måste lista sig till hur man ska ta sig an de fantastiska dragen i sin berättelse mellan alla vanliga skrivråd i andra skrivböcker. Nej, hela boken är till för den som skriver fantastik! Och som om inte det i sig hade varit nog för att få mig att läsa med ett fånigt leende på läpparna så är den skriven på ett sätt som lockar fantasin och som hyllar det fantastiska, ovanliga och extraordinära.

Jag har bidragit med en pyttetext i den, och ett foto av Karin Tidbeck, och fick mitt exemplar hemskickat av förlaget som tack, vilket var en glad överraskning! Och ormen ser precis ut som jag känner mig i slutet av redigeringsomgångarna … Ja, jag skulle säga att likheten är slående faktiskt.

Det här var vad jag svarade när Jeff frågade hur min redigeringsprocess ser ut.

Revision snake – Wonderbook

Wonderbook gör mängder med saker som jag önskat mig av skrivböcker tidigare och en av de finare bitarna med den är att det finns mer material på nätet knutet till boken. Så även om den är tjock och väger en hel del (allt pappret är blankt och tjockt och fyllda med bilder) så finns det mer!

En rekommendation är att alltid ha en anteckningsbok till hands när ni läser den här. Jag säger bara det. Jag kan inte hylla den nog.

Här är en fin boktrailer:

Benedict! Neverwhere!

Och för att följa upp det förra inlägget så: ni har väl inte missat att Neil Gaimans Neverwhere håller på att göras till radiopjäs för BBC4? Och att Benedict Cumberbatch spelar ängeln Islington? io9 har lagt upp ett smakprov där Islington sjunger. Jag trodde att jag såg fram emot den här produktionen tidigare, men det är inget mot hur det känns just nu. Det är som flera önskningar i en.

Veronica Mars! Gentleman Bastards!

Precis när jag tror att världen inte kan bli tråkigare att ha att göra med (hotade bipopulationer ger mig djup ångest och Gräv 13 med Janne Josefsson är verkligen praktexempel på hur man skapar folk som går postal, för att inte tala om REVA & Beatrice Ask) så kommer det solstrålar på internet:

De senaste dagarna har bjudit på en makalös kickstareter för att få se en film om Veronica Mars, min favoritdeckare. Det tog en dag för den att fyllas och nu kan det bara bli mer och mer episkt. Vi får se den nästa vår! (missa inte filmen för kickstartern, daddy Mars är som vanligt underbar!)

Och så idag kom nyheterna att Scott Lynch har levererat ett manus till tredje delen om The Gentlemen Bastards – The Republic of Thieves – och att publikationsdatum är satt. I år! I oktober!