En alldeles särskild dag

I fredags var den stora dagen, släppdagen för Särskild, och oavsett vad jag väntat mig av den så har det inte varit något i närheten av vad jag fick. På torsdagskvällen hade Sydnytt med ett litet klipp från en intervju (har jag hört, men inte sett, om någon har en länk får de gärna dela med sig), på fredagen hade TV4 lokalnyheterna också ett.

Jag hade blivit intervjuad av Sydsvenskan, Skånskan och City (s.22, 17/8)som alla hade med bild och intervju under fredagen. Och detta var bara innan jag kom till butiken för signering.

Väl där stod det blommor på bordet som folk lämnat åt mig under förmiddagen (alla blommorna var inte märkta, så ge er gärna till känna så jag kan tacka ordentligt!) och jag hade en liten skara som väntat på att jag skulle komma. Sen rullade dagen på med en jämn ström av människor som kom och pratade med mig om böckerna, om sinar tankar om ettan och sina förhoppningar om tvåan – tusen tack till er alla! Det är helt underbart att få träffa folk som läser dem så att jag har ansikten på er och inte bara en siffra i statistiken. Jag fick glada tillrop på mail, facebook och twitter under dagen och även om jag inte hann svara på alla så ska ni också ha tack! Telefonen blänkte till och jag såg att ni tänkte på mig.

Efter att butiken stängt så ställde mina kollegor till med kalas för mig och jag bjöd dem på bubbel i gengäld. Inte bara hade de byggt Turning Torso i skyltfönstret, de har backat mig under de här två åren och ställt upp när jag behövt vara ledig för bokrelaterade saker. Samt förstås lyssnat på mig när jag bitchat över min historia. De är lätt världens bästa kollegor.

Någon gång under kvällen fick jag veta att Kvällsposten/Expressen recenserat Särskild, en fin recension. Jag fick se recensioner från ett par bloggar också. Jag fick valda delar upplästa för mig och det gjorde mig alldeles rörd.

Vi gick tillsammans ner till S:t Petri kyrka, bakom Rådhuset vid Stortorget och kryssade mellan festivalfirarna för att komma dit. Det var en vacker kväll. Jag var helt i stämning när författarsamtalet skulle börja och Rebecka och Festivalgeneralen gjorde mig sällskap längst fram i kyrkan. Mittgången sträckte sig lång framför mig, så lång att ljudet har en fördröjning innan det kommer från dörren till altaret och detta enorma rum var det fullt av folk. Lite drygt 200 personer var där och jag hoppas att jag inte var den enda som kände den fina stämningen. Det var troligen den största händelse mitt skrivande har gett mig, och det var lätt den största publik mitt skrivande dragit! Tack till alla som kom! Jag hoppas ni hade trevligt.Min förläggare stannade kvar efteråt så att min mamma fick träffa henne. Enligt mamma hade de jämfört hur stolta de var över mig. Sånt värmer.

Under författarsamtalet pratade vi om festivalen, om de säras festival och om att göra Malmö till sin egen fantasistad och på Malmöfestivalens begäran kom jag med ett par utmaningar inför nästa fredag (den 24:e, kl 21.00 i S:t Petri) och nu vill jag bjuda in alla er andra till dem också. Jag vill veta:

Hur ser ditt fantastiska Malmö ut?

1. Malmös magiska platser: sätt nålar med beskrivning av dina magiska platser i M almökartan, som finns i St. Petrikyrkan hela festivalen.

2. Leta efter den Sära festivalen,sära platser och ting. Fotografera karaktären Malmö som du tycker att Malmö verkar vara i Uddas universum! Använd tag #Säramalmö. Lägg upp på Instagram, Twitter och Facebook – se resultaten här:http://www.briza.se/sara-malmo/!

2b. Om du inte hittar det du ser i ditt huvud på Malmöfestivalen eller Malmös gator: skapa själv och ta en bild av ditt verk och lägg upp. Ta gärna med din skapelse den 24 augusti.

3. Vad gör småbröderna på festivalen? Fotografera eller observera en fågel …

4. Om du tar med en fjäder till St. Petrikyrkan kl. 21 den 24 augusti, kan du köpa en särknapp för den …

Bilder från tillställningen i S:t Petri finns på Briza Maximas facebooksida.

Ni förstår att det kändes omtumlande och overkligt? Alla saker på en gång. Alla bilder av mig i tidningarna, alla saker jag har sagt, alla saker andra säger om mig, alla recensioner och allas gratulationer. Jag trodde att jag skulle upplösas av allt!

Och precis när jag tror att allt lugnat ner sig så dimper Skånskan ner med en söndagsbilaga där jag täcker hela omslaget och har ett helt uppslag plus extraspalt dessutom. Fotona är resultat av en av de lättsammaste och roligaste fotograferingar jag gjort. Och förutom att jag faktiskt gillar semikolon så känns jag vid allt annat som sägs i den. Men det var en väldigt surrealistisk upplevelse ändå.

Jag får återkomma med bildbevisen senare, det börjar bli sent och av någon konstig anledning är jag halvdöd, som en urvriden disktrasa, matt, trött och lättrörd. Och imorgon ska jag börja nästa projekt. Det är på tiden, jag har saknat skrivandet.

Annons

Dagen före den stora dagen

Imorgon är det dags. Släppet. Jag har mjukstartat med en recension i Smålandsposten och med att få se bilder på min bok i det vilda, i andra bokhandlar. Men i SF-bokhandeln i Malmö har den sk hårt släppdatum. Den kommer inte att säljas förrän imorgon och det sammanfaller med recensionsdagen. Så jag kan vara nervig inför båda samtidigt, på ett organiserat och komprimerat sätt. Jag har förberett mig så gott det går. Hela lunchrasten idag tillbringade jag med att försöka hitta min favoritpenna på någon av stans bok- och pappershandlar. Till sist hittade jag den på Matton, framgång! Nu har jag en hel hög, för framtiden.

Först lär jag leta recensioner. Jag lovade mig själv för länge sen att inte läsa recensioner längre för det gjorde tråkiga saker med min skrivlust, men jag tror inte jag kan hålla mig. Man vill ju veta att någon läst! Jag får kanske be en vän eller maken att vara recensionssåll åt mig. Hursomhelst lär det vara kvickt överstökat och sen ger jag mig på det personliga fixet. Jag vill ha en slätstruken blus, jag har köpt en ny fluga för dagen och jag ska ta med mig klänningen för kvällens framträdande till butiken och byta om där. Jag har också lovat kollegorna champagne som tack för det fantastiska stöd de gett mig under de gångna två åren, så den får jag inte glömma.

Sen ska jag vara på SF-bokhandeln kl 12-18.30 och träffa de som vill träffas och skriva i vad böcker folk vill att jag ska skriva i. Kom förbi och säg hej om ni ändå är i krokarna! Beundra de två Turning Torso byggda av mina böcker som mina kollegor gjort i fönstret.

Sen blir det en snabb bit mat och ombyte för att vara fin och mätt till mitt livs största framträdande: Författarsamtal och boksläpp i S:t Petri på Malmöfestivalen! Det börjar 21.00. Har man inte haft chans att skaffa sig boken under dagen så finns den där på kvällen också. Och jag har med mig penna, jag lovar.

Om ni inte är här men ändå vill se och höra vad som händer så finns det andra chanser. Jag har för mig att TV4:s lokalnyheter och Sydnytt skulle ha ett litet inslag om boken och släppet, så det lär väl sändas imorgon. När jag hittar länkar så lägger jag upp dem.

Tack alla för glada tillrop och stöd här på bloggen och på facebook, det känns som en blandning av en tävling och julafton nu när man ska gå och lägga sig inför den stora dagen. Jag är nervös och uppspelt samtidigt. Om min kamera funkar bättre imorgon (den valde dagen att lägga av) så kommer jag att lägga upp bilder, troligen på instagram där jag är ‘lindorm’, facebook eller twitter, för den här bloggens bilduppladdning är inte den lättaste att hantera. Håll tummarna för mig, eller kom och hejja på!

Suecica Astrum Erratus Praemium

Jag har blivit nominerad till ett pris, till Suecica Astrum Erratus Praemium 2012, tillsammans med bla värdiga kandidater som hela SF-bokhandeln och tv-serien Äkta människor. Om man är medlem på Star Trek Database så får man rösta. Kolla in kandidaterna och gör ett val.

Jag är lite tagen faktiskt, den enda rimliga reaktionen på det här är förstås att brista ut i sång:

och förstås:

Den mörkaste tiden

Det här förbaskade mörkret börjar tära rejält på mig, jag kan inte nog säga hur mycket jag ser fram emot vintersolståndet på torsdag! På andra sidan blir det bättre, om än långsamt. Tills dess gäller det bara att inte använda socker eller koffein som kompensation eftersom det i sin tur gör att jag sover sämre och därför har svårare att komma upp ordentligt och är tröttare om dagarna i en skenande, ond spiral.

Julhandeln är i full gång också och det är den galnaste och roligaste tiden att jobba i butiken, men det lämnar väldigt lite energi över på kvällarna. Idag har vi haft en rekorddag på jobbet och jag har druckit dubbel dos kaffe och sitter här och skälver lite stilla. Inget skrivet med andra ord.

En annan uppmuntran i den mörka tiden är brevlajvet jag är med i, Poste Restante, som just nu står för lejonparten av min kreativitet. Jag absolut älskar det! Handskrivna brev, finurligt vikta kuvert, lack, formuleringar som tagna ur gamla dokument, och så lajvelementen: stavfel, datum, halvkvävda sanningar och avslöjanden, överstrukna meningar som ger känsla av vad personen önskade att de kunnat säga men försöker hindra sig. Jag hoppas att den här vurmen finns kvar efter februari så att jag kan använda den till något annat också. Jag har redan planer …