Klar?

Mailet gick iväg och nu ligger Särskild hos redaktören. Jag har anledning att fundera över det där ordet: klar. Det är så bedrägligt. Jag har gjort allt jag kan. Jag har lagt ner allt jag haft i att få den här boken så bra det bara går och så klar det bara går. Men som med alla andra hantverk så finns det alltid utrymme för förbättring. En del av skrivandets svårigheter ligger i att säga att nu är det så bra det kan bli – och i att tycka att det är bra nog.

Jag är stolt över vad jag åstadkommit. Det har varit roligt att vara tillbaka i min värld och träffa mina sära personer igen. Jag hoppas att det syns och att andra kommer att gilla att återvända till det sära Malmö igen.

‘Klar’ är bedrägligt också för att det är så svårt att avgöra när man är helt klar. Nu, när manus har gått iväg? När redaktören ringer och vi kommer överens om de sista ändringarna? Efter korr och sättning? Efter trycket? När läsaren får boken i handen? När jag är tvungen att ta ställning till vad folk tycker och förlikas med vad de upplever att jag skrivit?

Jag vill tro att det är nu, för jag känner mig rätt färdig.

Dödslinjen stundar – här har ni pauslänkar istället

Här är ett gäng roliga, läsvärda och/eller intressanta länkar. Jag har 36 timmar kvar till dödslinjen för Särskild och har blivit utdömd som omöjlig att vara i närheten av (maken gick på fest i rent självförsvar), så det här är vad som går att åstadkomma i inläggsväg. Jag vill gärna göra ett inlägg om förra veckans stockholmsresa och släppfesten för Eld, men Jenny har sammanfattat det här och hade en betydligt intensivare huvudstadsvistelse än vad jag hade, så det kanske räcker? Det finns ett par bilder på min tumblr också.

Plotlinjegraf över prisvinnarböcker. Död och romantik verkar vara poppis.

The Guardian diskuterar fantasy och sf som seriös litteratur.

Bara för att man gillar något så behöver man inte gilla alla delar av det. En diskussion om de mindre trevliga sidorna av t.ex. Game of Thrones.

Hur man skriver den stora amerikanska romanen. Eller borde det vara Romanen? Som i ‘sinnebilden av’?

Self-hating fans och saker de gör fel.

Mörkerdottir har gjort några nerslag i svenska författares skrivvanor. Jag älskar sådan information! Har till och med en bok om kända författares hem och arbetsplatser.

Och om ni inte har något för er i helgen så kan jag varmt och innerligt rekommendera The Avengers på bio. 3D:n störde mig inte alls (förutom att glasögonen får dåligt plats på näsan när jag har egna glasögon) och de har varit duktiga på att ta tillvara marveluniversat. Jag oroade mig för hur Hulken skulle skildras, men det hade jag inte alls behövt göra. Och full av citatvärdiga repliker var den också! Helt klart helgens upplevelse.

Men det var igår. Idag måste jag ta igen den förlorade tiden och försöka få till det där allra sista på boken. Dags att göra slut med den nu. Bara några sidor kvar. Bara några timmar kvar.

Särskild

Särskild har fått en recensionsdag! Den 17 augusti 2012 kommer uppföljaren till Udda verklighet.

Särskild

Det är festival i Malmö, och festivalen har lockat mer än bara vanliga människor. De sära har kommit till stan för att jaga, slåss och roa sig. Men bakom musiken, de glättiga scenerna och festivalstånden ruvar mörker och hemligheter.

Udda har börjat drömma igen, och hennes drömmar leder henne tillbaka till den karismatiske hamnskiftaren Hem- ming och till det enigmatiska Oraklet som bor i toppen av Turning Torso. Uddas förmågor gör henne till både en tillgång och ett hot för de krafter som rör sig i Malmös sära värld. Där finns de som vill utnyttja henne, men ock- så de som fruktar henne och vill förgöra henne. Magrete, Hemmings brutala mäster, gillar inte att Udda har svurit sin lojalitet till Oraklet och en sammandrabbning är över- hängande. Hamnskiftare, drömmare, lotsar, eldtursar och orakel – vem går segrande ur striden?

Den får svart snitt, precis som den förra, och kommer i samma originalformat som Udda verklighet också.

Dödslinje om två timmar

Med två timmar till godo skickade jag in mitt redigerade manus till min redaktör och nu kan jag knappt tänka för att formulera en mening ens.

Jag säger som Nick Cave: there was so much more I could’ve done if they’d let me. Med dem menar jag då antingen mina hjärnceller eller mina karaktärer.

Tackochlov är det en redigeringsomgång kvar så ifall briljanta idéer slår mig innan manuset kommer i retur har jag alla möjligheter att göra något åt det då.

Nu: duscha, diska, packa och sen planet till Bryssel!