Kalle och Hobbe och Dune!

Jag är vansinnigt förtjust i Kalle och Hobbe. Jag är inte riktigt lika förtjust i Dune, men den har sina ljusa stunder och filmen är helt makalös. I kombination däremot! Det här är en fullständigt underbar blandning: Bill Wattersons Kalle och Hobbe och citat från Frank Herberts Dune.

Calvin and Hobbes and Dune

Calvin and Hobbes and Dune

(Tack till tor.com för fyndet!)

Dagens länkfynd: Översvämningsmyt och animerad konst

Jag blir alltid exalterad när jag hör om nya fynd av gammal text som visar att vi har fortsatt berätta samma historier för varandra, i det här fallet handlar det om en kilskriftstavla som berättar om översvämmningen och Arken tusen år innan berättelsen om syndafloden så som Bibeln känner den är nedtecknad. Det här kittlar mig på flera olika sätt: att vi är varelser som berättar saker för varandra, att det finns berättelser som är större än andra, att det går att läsa vad någon skrev för så väldigt länge sen, att den här lilla tavlan överlevt alla dessa år, att båten skulle vara gjord av rep och rund! Ja, läs själva. Den boken står på min lista.

Dagens andra fynd var en otroligt fin animerad film som använder gamla tavlor som grund. Den måste ses med ljud till.

B E A U T Y – dir. Rino Stefano Tagliafierro from Rino Stefano Tagliafierro on Vimeo.

Och så en bonus: en kortfilm om cikador, eller möjligen om sagor.

Och på tal om att hålla reda på mängden ord

Här har vi Marie Brennan som pratar om hur man försöker avgöra hur mycket som finns kvar av ett projekt under tiden man skriver det. Jag fick inte lära mig det heller på Författarskolan, så jag har inget annat att lägga till där. Det har för egen del varit en fråga om att jag funderat på att utöka min text snarare än att hålla igen, men jag förstår vad hon menar. Det hänger också ihop med det jag la upp igår, för att ha koll på hur man ligger i planeringen ska man ha en slutsumma och om man inte vet vad den är så blir det svårt. Sånt är kanske viktigare för amerikaner än för svenska romaner (de flesta romaner i mina genrer i USA ligger på mellan 80 000 och 120 000 ord, episka fantasyromaner och spaceopera brukar vara längre än så) men det är ändå något att tänka på. Och hur tänker man på det? Hur gör man?

För Udda verklighet ville jag att det skulle vara en rätt rapp historia, mellan en och ett par kvällars underhållning (beroende på lästakt) och den landade på ca 67 000 ord. Särskild fick lägga ut texten lite till och blev 72 000 ord. Eftersom de båda är smala volymer är jag inte särskilt oroad över att de blir större och större. Det är långt ifrån tegelstenarnas arena (tackochlov) och jag har inga direkta planer på en fet bok heller. Men med det sagt sitter jag med ett projekt som jag inte har ens en aning om hur långt det kommer att bli, varandes en brevroman kan den svälla över alla bredder.

Marie Brennan är också författare till en av mina favoritböcker från förra året, A Natural History of Dragons – A Memoir by Lady Trent, och hon kommer att släppa en av 2014s mest hett efterlängtade böcker nu i dagarna: uppföljaren Sea of Serpents. Varma rekommendationer!