Särskild

Särskild har fått en recensionsdag! Den 17 augusti 2012 kommer uppföljaren till Udda verklighet.

Särskild

Det är festival i Malmö, och festivalen har lockat mer än bara vanliga människor. De sära har kommit till stan för att jaga, slåss och roa sig. Men bakom musiken, de glättiga scenerna och festivalstånden ruvar mörker och hemligheter.

Udda har börjat drömma igen, och hennes drömmar leder henne tillbaka till den karismatiske hamnskiftaren Hem- ming och till det enigmatiska Oraklet som bor i toppen av Turning Torso. Uddas förmågor gör henne till både en tillgång och ett hot för de krafter som rör sig i Malmös sära värld. Där finns de som vill utnyttja henne, men ock- så de som fruktar henne och vill förgöra henne. Magrete, Hemmings brutala mäster, gillar inte att Udda har svurit sin lojalitet till Oraklet och en sammandrabbning är över- hängande. Hamnskiftare, drömmare, lotsar, eldtursar och orakel – vem går segrande ur striden?

Den får svart snitt, precis som den förra, och kommer i samma originalformat som Udda verklighet också.

Skrytbart: Lisa Sjöblom

N ur Hitta barnen! av Lisa Sjöblom

Den senaste i raden av vänner som gör fantastiska saker är min vän Lisa Sjöblom. Hon har under de år jag känt henne tecknat underbara bilder, gjort fina illustrationer till både reklam och läroböcker, gjort serier och kalendrar (både en årskalender för 2011 och en julkalender) med sina fina kaniner Sleepybones och Lazyhead, hon har i flera år gjort omslagsillustrationen till Författarskolans examenstryck, inklusive mitt (jag älskar de små husen ur Lunds stadsbild och skrivmaskinerna, i mitt tycke det finaste omslaget, föga överraskande). Hon gjorde omslaget till den fina foldern från Eurocon 2011 och hon har gjort det snygga omslaget till Karin Tidbecks Vem är Arvid Pekon? Hennes stil är detaljrik, gjord för hand med bläck och stift och varenda gång jag tänker att ”bättre än såhär blir det inte” så producerar hon en bild som är ännu finare än den förra.

Nu kommer den första boken där hon står för alla illustrationerna. Den heter Hitta barnen! och texten är skriven av Erik Magntorn och den kommer på Lindskogs förlag. Det finns ett smakprov här och den släpps i september, lagom till Bokmässan, så om ni ska skaffa en barnbok i år till er själva eller någon ni känner så är det den här.

E ur Hitta barnen! av Lisa Sjöblom

Blandat

Först och främst är det vansinnigt roligt att Sigrid Combüchen vunnit Augustpriset! Spill är en förtjusande bok, och mitt eget omhuldade ex har en dedikation jag kan vara stolt över dessutom. Nu är det långt ifrån alltid som jag gillar augustprisvinnarna men den här är galet välgjord, på sina ställen känner jag dessutom extas över kommateringen och interpunktionskonsten, utan att den blir tillkrånglad eller så. En solid vinnare!

Sen är det första kvällen på min skrivledighet. Jag har ett par dagars ledigt från jobbet och ska skriva så mycket jag kan under den tiden. Det är en extra tillfredsställande känsla eftersom det börjar lossna nu. Jag håller tummarna för att det ska uppstå något slags ketchupeffekt och att texten nu ska komma mig till mötes. Istället för det eviga jagandet jag har hållit på med i månader.

NaNoWriMo gick åt skogen (som alla andra år) och jag är verkligen inte förvånad. Det är en galen idé och jag tror att min bok skulle bli skräp om jag försökte klämma den ur mig på en månad bara. Men statistiken man har tillgång till angående sitt skrivande har varit spännande att se.

Och slutligen – jag håller på att ladda för storsamlingen på Borgarskolan i Malmö på torsdag. Ujujuj, flera hundra personer! På samma ställe! Där minst hälften av dem kommer att önska att de var någon annanstans. Det är inte lönt att man försöker lugna mig, jag är så nervös att jag kommit ut på andra sidan och känner mig lugn igen (fast med stirrig blick och ryckiga rörelser). Niklas Krog, denna klippa i snarlika situationer, säger att när det blir fler än hundra åhörare så kan det vara hur många som helst, man kan inte ta in det. Jag hoppas han har rätt.

Chokladpralinerna är fortfarande många, vädret uselt och jag är försiktigt optimistisk. Det känns som ideala omständigheter för en intensiv skrivperiod!

Idel lovord

Under vägs har jag haft turen att lära känna en massa folk som också sysslar med skrivandet, fantasy eller andra kreativa strävanden och när det går bra för någon av dem blir jag alldeles varm i bröstet. Det är så sjukt roligt att se en bok av någon jag känner, eller en illustration i en tidning eller en artikel om ett hederspris, för att nämna några, och jag tänkte dela med mig av skrytbarheterna.

Den 23:e september, lagom till bokmässan, släppte min lajvvän Karin Tidbeck sin novellsamling Vem är Arvid Pekon? och mitt signerade ex står i bokhyllan och väntar. Den är dessutom illustrerad av en annan väninna, Lisa Sjöblom, som är galet begåvad och gör underbara barnillustrationer med kaniner och andra skogsdjur. Lisa kommer ut med en kalender för 2011 där kaninerna är med.

Vem är Arvid Pekon? av Karin Tidbeck

Ola Wikander har tilldelats Cliopriset för sina historiska texter och eftersom jag är så förtjust i gamla språk har jag förstås läst hans I döda språks sällskap. Han ska dessutom komma med en fantasyroman nästa år som jag ser fram emot, även om jag redan nu har möjlighet att läsa manuset (jag är lyckligt lottad) så ska det bli ännu bättre att ha det mellan pärmar.

En av mina klasskamrater på Författarskolan har recensionsdag idag och det är hennes boks superfina recension i dagens Sydsvenskan som fick mig att tänka på det här. Therese Söderlind har skrivit Norrlands svårmod, jag har länkat till boktrailern förut och det var inte bara jag som gillade den – den vann boktrailerpriset på Bokmässan också, och även om boken fanns att tillgå på mässan så var det idag som tidningarna skrev om den. Hon har fått flera fina förstadagsrecensioner och jag är så glad för hennes skull att jag blir alldeles kvittrig. Hon jämförs med Joyce Carol Oates! När jag fick läsa delar av Thereses bok på utbildningen, i feedbacksyfte så som utbildningen var menad, så gick jag omkring i veckor efteråt och letade efter den där boken jag höll på med i mina hyllor. Det tog en evighet innan jag begrep att det var hennes bok som fattades mig och att jag skulle vara tvungen att vänta tills i år innan den var helt klar. Men det är väl värt väntan, jag säger bara det.

Som kronan på verket i denna strida ström av underbara nyheter har jag nu fått mitt ex av Sigrid Combüchens bok Spill. Den som jag läst kapitel av under resan till Gotland och resan till Berlin. Den blev raskt uppflyttad på min läslista och jag kan inte vänta på att kasta mig över den. Hon har fått välförtjänt uppmärksamhet för den och jag har någon att hålla tummarna för när årets August nomineras.

Men jag har saker att se fram emot också. Stefan Ekman ska försvara sin avhandling lördagen den 16:e oktober. Den handlar om geografi i fantasy och jag har sett fram emot det här sen han höll en föreläsning om fantasy och science fiction på utbildningen. Jag tänker vara där med blommor i högsta hugg och hejja fram honom. Dagen innan håller han i en panel om Fantasy i det akademiska. Den är öppen för allmänheten och har tunga namn på panelen, utöver att Stefan är spännande att lyssna på då alltså.