Hedersuppdrag: Intervjua Catherynne Valente på Åcon 5

Ja, ni hörde rätt! Jag har blivit anförtrodd uppdraget att intervjua Åcons hedersgäst Catherynne Valente! Så om ni redan nu har några frågor ni önskar att den ojämförliga Valente ska svara på kan ni lämna dem här och jag lovar att återkomma med svaren. Eller så kan ni förstås komma till Åland, jag har hört att det är vackert och det finns tydligen ett par biljetter kvar! 17 maj i Mariehamn, det kommer att bli toppen!

Tills dess, om ni inte har läst hennes Palimpsest eller The Girl Who Circumnavigated Fairyland in a Ship of Her Own Making så är det hög tid för det nu. Deathless har kommit i storpocket också, och det finns två fina samlingar som heter The Orphan’s Tales: In the Night Garden och The Orphan’s Tales: In the Cities of Coin and Spice.

Hon har vunnit en drös med priser och blivit nominerad till fler, hon har en spännande blogg med mycket läsvärda inlägg, hon har varit med i flera antologier och har sysslat med annat konstnärligt skapande förutom skrivandet och det ska bli otroligt spännande att träffa henne.

Dödslinje om två timmar

Med två timmar till godo skickade jag in mitt redigerade manus till min redaktör och nu kan jag knappt tänka för att formulera en mening ens.

Jag säger som Nick Cave: there was so much more I could’ve done if they’d let me. Med dem menar jag då antingen mina hjärnceller eller mina karaktärer.

Tackochlov är det en redigeringsomgång kvar så ifall briljanta idéer slår mig innan manuset kommer i retur har jag alla möjligheter att göra något åt det då.

Nu: duscha, diska, packa och sen planet till Bryssel!

HP Lovecrafts matvanor

Idag är det Thanksgiving och på io9 uppmärksammas det bland annat genom den här notisen: Feed Cthulhu by Feeding the Hungry at Thanksgiving. Utöver det behjärtansvärda syftet med notisen är  den kommentar som finns längst ner väl värd att läsa (vill ni läsa resten av kommentarerna så är det bara att gå till originalartikeln och bläddra ner). Det är en genomgång av Lovecrafts korrespondens och de referenser till mat som finns i den. Jag hade ingen aning om vad han gillade att äta eller dricka, utom kaffe som han liked exeedingly, och det gav en väldigt mänsklig bild av hans liv.

Och på tal om Lovecraft, om ni befinner er i stockholmstrakten den 2:e december så missa inte skräckaftonen på SF-bokhandeln i Stockholm. Vinnarna av Lovecraft-tävlingen tillkännages och det ska diskuteras skräck kvällen igenom!

Helgen över

Helgen var ägnad åt Kristianstad Bokfestival. Det var förtjusande väder om än lite kyligt och jag har inte varit i Kristianstad på evigheter. De håller på med någon form av renovering (tack och lov ska de inte riva allt) av rådhuskvarteret vid stationen som jag blev stående och tittade på.

Rådhuskvarteret i Kristianstad

Lyckades hitta ytterligare en Burman-bok

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag gick en sväng på stan, skaffade en av Burmans böcker på ett supertrevligt antikvariat och drack en kanna te på Teapot innan jag tog mig bort till biblioteket. Där speed-dejtade jag publiken i tio minuter och pratade om min kärlek till Malmö som verklig och fiktiv stad, om urban fantasy och vad jag vill ha av en historia och om Udda verklighet för de som inte läst den än. Folk var smickrande uppmärksamma under tiden och kom med frågor efteråt och önskar att jag tagit med mig fler böcker eftersom de var efterfrågade. Kvällen avslutades med ett mingelparty för arrangörer och gästande författare. Jag hade förmånen att prata med besökande från Kuba och Island förutom de svenska. De spännande diskussionsämnena varade hela vägen ner till Malmö.

I förnämligt sällskap: Victor, René, Lasse, Angela och Anna.

På lördagen åkte jag tillbaka till Kristianstad (Det går tåg direkt från Malmö och det skånska landskapet är distraherande vackert. Som vanligt.) för att vara sällskap åt Sara BE (of Cirkeln fame). Hon hade ett par timmar innan och efter sitt föredrag och vi gick en sväng på stan för att kolla in bokborden (jättestor bokloppis över hela stan) och pratade skrivande, läsande och så många olika delar av författarskapet vi hann med under tiden. Dagens stora överraskning var när en tjej kom fram till oss och frågade om min autograf. Jag hade sett henne tidigare (hon var steampunkklädd och väldigt fin) och då hade hon hållit i Cirkeln så jag trodde hon ville prata med Sara, men nej, det var mig hon ville träffa! (Miriam, om du läser det här, det var trevligt att träffas och grattis till novelltävlingsvinsten igen!) Det är vansinnigt roligt att höra av läsare, jag är inte alls säker på att folk fattar vad det betyder för den som skriver. När jag nu säger ‘den som skriver’ menar jag främst mig. Det är förbaskat förmätet att tro att jag talar för alla andra som skriver, men de allra flesta jag pratat med verkar vara överens om att det är det sista steget som är den största poängen – det att nå läsare. Det håller mig intresserad i min egen text långt efter att den blivit mer ett jobb än ett nöje, långt efter att jag skulle ha slutat jobba med den om det bara var för min skull. Hur roligt det än är att skriva så är det (för mig) roligare att bli läst. Att få veta att någon dessutom gillat vad de läste är underbart!

Näst bästa flugan

Söndagen lade jag på att träffa Bitches United och fortsätta samtalet om text och bransch. Det är spännande och upplysande att höra så många sidor av en sak som på ytan verkar vara samma. Alla som tror att det finns ett enda sätt att förhålla sig till texten, vara författare eller en enda väg till publicering skulle bara höra våra samtal. Eftersom en av tjejerna är skrivpedagog dessutom gick jag därifrån med ännu mer övertygelse om att jag är på rätt väg med mitt manus. Alltid en skön känsla.

Så var vi då framme vid idag. Måndag. Ösregn, buggande facebook, fridag, anteckningar. Alltsammans har gett mig en underbar början på min skrivvecka.