Framflyttad

Jag har knappt hämtat mig från den eländiga förkylningspesten än och har haft ett långt samtal med min förläggare. Vi har kommit fram till att vår ytterst optimistiska förhoppning om att ha en bok klar till bokmässan inte längre är rimlig. Sjukdom är inget man kan räkna med eller helt förutse (även om jag börjar misstänka att jag i framtiden bör lägga bort två veckor i februari som sjukdomsbuffert). Dessvärre. Därför har vi flyttat fram alla deadlines och jag ska försöka bli ordentligt frisk innan jag ökar tempot igen.

Den nya, förhoppningsfulla tidsplanen säger att det blir bok innan jul. Arbetsnamnet är fortfarande Särskild. Vi får väl se om det håller.

2011 verkar vara ett dåligt år för att hålla beräkningar. Alla böcker jag verkligen väntar på har blivit framflyttade. GRR Martin, Richard Morgan, Jim Butcher, till och med Elizabeth Bears bok blev framflyttad, även om det troligen var på grund av förlaget snarare än skrivsvårigheter.

Drabbad av förkylningspesten

Jag har inte dött och inte gått under jorden. Jag har inte ens varit uppslukad av slutspurten på deadline, även om jag borde ha varit Nej, i en vecka lite drygt har jag nu varit sjuk och det börjar (dagens underdrift) mista sin charm.

Jag har blivit tröstad med diverse rapporter om att det är lika illa på andra ställen, i och utanför bekantskapskretsen, att somliga till och med drabbats av lunginflammation, och då tänker jag att jag kom lindrigt undan trots allt. Även om lindrigt är relativt i det här fallet, jag kan tänka mig endast ett fåtal tillfällen under resten av året som skulle vara sämre att vara sjuk på än nu. Det har gått så långt att jag var tvungen att prova en tes – kan man sjukskriva sig från sitt skrivande?

Det var bara delvis en retorisk fråga, jag menar, det var inte som om jag lyckats skriva något på nästan en hel vecka när jag fick krypa till korset. Jag kunde knappt titta på tv, så borta jag var, läsa var uteslutet och att läsa på skärm blev galet jobbigt. Så jag ringde min förläggare för att förklara läget. Gudars det tog emot! Jag avskyr att vara sen med saker och jag hatar att vara sjuk och att inte ha varit realistisk nog att planera in det i bedömningen av skrivandet.

Hon var en pärla som alltid och sa att hon hade fullt förtroende för att jag skulle bli klar, och att jag visst kunde sjukskriva mig från en deadline också. Vi är i början av raden av deadlines och det är bara grundmanus det är fråga om. Det betyder inte att det irriterar mig mindre, men det var skönt att höra eftersom jag ändå intet kunde påverka det. Nu när jag haft en hel feberfri dag ska jag se vad som går att rädda av den sista skrivledigheten. Ska bli skönt att vara tillbaka vid tangenterna igen. Jag har saknat dem.

Länklycka – Ione Rucquoi

I en helt orelaterad sökning hittade jag den här posten på The Journal of Mythic Arts, om konstnären Ione Rucquoi och hennes utställning Birds, Fishwives and Bunnygirls. Kärleken var fullständig. Den här är en favorit:

Nest av Ione Rucquoi

Även om rödhåriga kvinnor med fåglar på hjärnan är tilltalande (särskilt när de har näbb, jag säger ju det – kolla in länken!) så är ändå den här bilden mer fantasieggande.

Och på tal om fantasi och länkar så är här en länk till en karta över litteraturen som ni aldrig sett den förut. Jasper Fforde har inte problem med sin fantasi, det är då ett som är säkert. Kartor i böcker, särskilt över fantasilandskap, och kartor i allmänhet verkar vara något jag suktar efter på sistone. En bortlängtan kanske?

När man hittar nåt som funkar

För att muntra upp mig själv tittar jag på Darth Vader-reklamen (ja, jag vet, den handlar om en bil egentligen, men det märker jag knappt) ett par gånger. Jag skulle kunna sjunga dess lov i flera meningar. Den är bedrägligt enkel, snyggt spelad, lysande kroppsspråk, understated och med hög igenkänningsfaktor (på flera punkter, i mitt fall för känslan av att vara Darth Vader fångad i en fyraåring utan jedikrafter).

I sådana här lägen blir jag extra glad över att hitta en film till, med mer av den lille Vader.

Jag struntar i att det är ett blibolag bakom. Den gör mig glad.