Imorgon håller jag min första storsamling för en gymnasieskola, Borgarskolan här i Malmö. Jag har pysslat med föredraget ett tag och provat flera olika sätt att memorera det hela. Jag har en gräslig scenskräck de sista fem minuterna innan jag börjar prata, det går alltid över när jag börjar men sen kommer jag på det igen en liten stund in och det är då jag är rädd att jag ska tappa tråden. Så det här är hur jag har lagt upp det hela:
Missförstå mig rätt, att prata inför publik är en riktig höjdare och jag har saknat det som en del av yrkeslivet, det betyder inte att jag inte drabbas av nerver innan. Jag inbillar mig att adrenalinkicken ger extra glöd till framträdandet. Jag är ju inte precis den blyga typen annars, så varför skulle jag bli det inför ett par hundra personer? Hmm?
En udda verklighet 