Att bära eller inte bära

Sådana här dagar borde man ha fler av. De där man vaknar och vill inget annat än att skriva – och sen redan har vikt dagen enbart till det!

Ja, det och att bära en soffa. Jag är säker på att om jag hade haft en superkraft så skulle det vara att hitta och förflytta soffor. Det är som om jag är ett svart hål som alla soffor dras till långsamt. Jag har nästan alltid haft två själv (en i lägenheten och en på vinden, ibland till och med en i källaren), och om en vän letar efter en soffa så dyker det upp en annan som ska göra sig av med sin. Det är märkligt på ett Douglas Adamskt vis. Men efter soffan är flyttad (utan Douglas Adamska missöden får vi hoppas) så är det skrivande resten av dagen.

Jag läste mitt (tänkta) förstakapitel högt för ett middagssällskap igår och det mötte bifall. Jag hotades med kroppsskada om jag inte skrev klart snart och Käraste berättade att en av hans kollegor hade frågat honom ifall jag inte hade en tvåa på gång, vilket resulterade i en störtflod av berättelser om folk som vill ha en bok till nu, gärna igår. Smickrande och lite hetsande och det är precis känslan jag vill ha med mig när jag sitter med de krångliga partierna.

Här, ta en malmöbild som pausmusik så hörs vi!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s