Prestationsångest

Jag skriver igen. Det är bra. Tycker man. Men nu har jag drabbats av en överväldigande prestationsångest! Sitter på golvet innanför balkongdörren och tittar ut på fåglarna som leker i blodboken på gården, en sval fläkt nu och då för att lindra det värsta värmeslaget, timmar av fritid framför mig och så en fullständigt övermannande prestationsångest. Tack alla makter, det var vänligt.

Utsikt från dagens skrivplats

Det var väl inte helt överraskande förstås. En tidsfråga bara innan jag börjar vilja göra mina läsare till lags (tänk att jag kan säga att jag har läsare utan att ens fundera på det! Magiskt!) och jag har ju läst deras åsikter, eller lyssnat när de berättat för mig och nu börjar det svåra. Jag måste ignorera den där inre redaktören tillräckligt länge för att faktiskt få ner lite text på papper så jag kan börja stryka i den sen. Man kan inte ändra om man inte skrivit. Det är både ett hårt faktum och en liten tröst.

Jag återkommer med statusuppdatering men just nu lutar jag mig mot att en litterär gigant en gång sagt att ‘novels are crap for such a long time’ och försöker harva på. Det är ju ändå ingen förutom jag som ska läsa första utkastet.

Mutor för att jag ska bli sittande

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s