Dag för media

Idag har jag pratat och pratat och pratat. Om mig, min bok, min värld, mitt skrivande. Jag är rätt trött på mig själv nu, så jag ska fatta mig kort.

Radiointervjun med P3 Kultur var först ut och det var väldigt annorlunda från att vara i studio i direktsändning. Sara, reportern, hade en massa udda frågor att ställa och vi pratade en hel del både med och utan mikrofon. Jag gillar verkligen radio.

Sen hade jag två timmar att pyssla med novellen till Aluma. Jag har en novell jag är stolt över, men den är alldeles för lång. Det är sagt att det ska bli 9000 tecken och den landar på ca 11000. Jag försökte skära ner den utan att kompromissa på stämning, handling eller karaktärer utan framgång.

Sen var det tv-intervjun. Tv är verkligen ett annat djur än radio. Kameran är med som en tredje samtalspartner. En partner som behöver se saker ur alla möjliga vinklar, på alla möjliga avstånd och i ständiga 5-sekundersklipp. Jag har aldrig gjort en tv-intervju förut så det var fantastiskt roligt, men vad nervös jag var innan! Som vanligt lugnade det ner sig när jag väl var igång, men jag höll på att smälta bort av nerver innan.

Det var förvirrande att säga snarlika saker en gång till, fast till en annan person, jag var inte säker på vad jag redan sagt.

Precis innan tv-reportern, Nikolai, dök upp slogs jag av en idé till en novell. Det skulle bli så bra! Hoppas den håller hela vägen, jag är verkligen nyfiken på den här historien så det kan bli hur intressant som helst att skriva.

Det har varit en spännande dag men nu är jag helt färdig och det kommer att bli tidigt isäng känner jag.

Advertisements

4 thoughts on “Dag för media

    • Tv4 lokalnyheterna, och den kommer någon gång nästa vecka. Jag länkar så fort det finns ett klipp.

  1. Vilken spännande och härlig tillvaro du har just nu, och vad roligt att höra att skrivarsuget fortfarande finns där. Kan annars tänka mig att man kan bli lite utmattad av allt som händer runt en lyckad debut.

    Allt gott!

    • Jo, lite utmattande är det, men det stora problemet är inte suget att skriva (det vaknar jag med varje morgon fortfarande) utan tiden. Det är så mycket som ska fixas och ordnas och hemmet förfaller, vänner blir ignorerade och kvällarna tillbringas komatos i soffan. Men det sista skyller jag till stor del på pollenallergin.

      Men visst är det roligt att det gått bra! Det är jag dagligen tacksam och glad över!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s