Jag fick se signeringsplanscherna idag. De damp ner på disken framför mig när jag stod och jobbade. Jag tappade målföret helt.
Som chefen säger: det är inte ofta det händer.
Planschen är förtjusande, färgerna är lysande, boken är lika snygg som tidigare, men jag darrar i sockarna när jag tänker på hur nära allt är. Snart är den här – debutdagen.
Signeringsplanschen
En udda verklighet 