En udda verklighet

andraboksskrivandet och allt det där andra

… och på tal om science fiction

… så är jag väldigt förtjust i Äkta människor! Färgerna, platserna, det gamla dilemmat med var en robot slutar och ett medvetande börjar, vad människor är värda i förhållande till maskiner och vad som är mänskligt beteende och vad som är värdigt. Och så känns den svensk. Jag gillar amerikanska filmer också, men det är så förbaskat trevligt att se min genre i miljöer och sammanhang där jag fattar vad alla subtexterna kommer sig av. Förväntningarna var höga, men det höll klass!

Att geriatrikhubben är vad yngre människor tror att äldre människor behöver är ett välkommet humorinslag, samtidigt som det antyder äldrevårdsdebatt. Hon är vansinnigt läskig dessutom.

6 svar till … och på tal om science fiction

  1. Maria 23/01/2012 kl. 22:30

    Vad det skrivs om den överallt. Nu måste jag också kolla!

    • Nene Ormes 23/01/2012 kl. 22:41

      Den är lätt värd besväret! Gillar hur man har relation till föremålen och miljöerna på ett sätt som amerikanska dramer inte ger. Jag känner igen sofforna, cd-ställen, ikea-möblerna, hörlurarna, könsrollerna, mammaporträttet, vilken socialgrupp det rör sig om och retoriken. Det är skönt och lite närgånget samtidigt.

  2. Oskar Källner 24/01/2012 kl. 14:05

    Jag gillade den också skarpt.

    Flera intressanta berättelsetrådar som var och en på sitt sätt bearbetar de etiska och sociala problem och möjligheter som hubotarna medför. Varje frågeställning i sig är egentligen inget unikt, allt har gjorts förut i hundratals SF-böcker, animeserier eller klassiska filmer som Bladerunner. Men det spelar ingen roll. För det har aldrig förut gjorts i just denna kombination, och framförallt inte i en svensk kontext. Dessutom har de bra skådisar och ett högt produktionsvärde.

    Två stora tummar upp! :-)

    • Nene Ormes 24/01/2012 kl. 14:19

      Precis! Jag har problem med uppfattningen att något ska vara unikt för att vara bra, särskilt som det i så fall inte finns något att göra kvar. Allt är gjort i någon mån tidigare, men inte i samma kombinationer, på samma plats eller på samma sätt. Och det här är en väldigt, väldigt tilltalande kombination av plats och sätt. Jag älskar att det är på svenska och går under vår radar för saker som är osannolika. Att vi måste ta ställning till situationerna i vårt eget samhälle istället för att atomatiskt lägga det i osannolikt-facket eftersom det händer någon annan stans och under andra sociala former. Det är väldigt snyggt. Folkhemmet fast med robotslavar. Som bäddat för konflikter!

  3. Anna 26/01/2012 kl. 11:55

    Ja, visst är hon läskig? Liknar Dolores Umbridge ju!

    • Nene 26/01/2012 kl. 12:00

      Precis! Undrar om det är medvetet, eller om det är default för läskiga tanter? När hon petade honom på kinden … brrrr!

Lämna en kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

You are commenting using your Twitter account. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

You are commenting using your Facebook account. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.